Zhanri i memuareve, epistolave dhe biografisë në letersinë shqiptare
DOI:
https://doi.org/10.62006/sf.v1i3-4.3297Abstract
Zanafillën e saj letërsia memuaristike e ka te Shkrimet e shenjta dhe më pas te kujtimet e Ksenofontit për Sokratin (në shekullin IV p. e. s.) dhe “Anabazisi” i tij (në vitin 401 p. e. s.) – shënime mbi fushatën luftarake të grekëve. Modelet antike të zhanrit, të cilit i përkasin gjithashtu edhe të dhënat mbi “Luftën e Galisë” të Jul Çezarit (në shekullin I p. e. s.), megjithëse të personalizuara, priren drejt kronikës historike. Mesjeta kristiane me “Rrëfimet” (rreth vitit 400 të e. s) e Shën Agustinit, "Historia e fatkeqësive të mia" (1132–1136) të Pjer Abelar, pjesërisht "Vita Nova" (1292) e Dantes dhe të tjera monumente, ndërkallin në këtë zhanër një ndjenjë intensive të "unit" të brendshëm të rrëfyesit, një vetëthellim moral analitik dhe tonalitet pendese.Downloads
References
-
Boris Tomashevski, “Letërsia dhe biografia”, "MM", f. 89, nr. 2-3, 2009.
-
Shaban Sinani, op. cit., f. 415-428.
-
At Luigj Marlekaj, “Pjetër Bogdani dhe Shqipnia e kohës së tij”, Botimet Françeskane, Shkodër 2008-të.
-
Mark Marku, “Morali i shkrimit”, gazeta “Panorama”, 17 prill 2009-të.
-
Citim sipas Shaban Sinanit, op. cit.
-
Ibidem.
-
Dictionnaire de Michel de Montaigne. Dirigé par Ph. Desan. — P.34.: Champion. — 2004
-
At Zef Pllumi, “Saga e fëmijnisë”, Botimet Françeskane, Shkodër 2009, f. 3.
-
Tzvetan Todorov, “Memoria Del Male, Tentazione Del Bene”, Garzanti, Milano 2009, f. 238. “Nell’iconologia del rinascimento, la memoria era rapresentata come una donna dai due volti, uno volto verso il passato, l’altro verso il presente; in una manotieneun libro (in cui puo attingere le propie informazioni), nell’altra una penna (probabilmente per poter scrivere nuovi libri). Il lavoro di memoria si sottopone a due serie di esigenze: fedelta verso il passato, utilita per il presente”.
-
Ardian Marashi, “Dekalog përshpirtjesh për At Zef Pllumin”, op. cit.
-
Sabri Hamiti, “Albanizma”, f. 180.
References
Boris Tomashevski, “Letërsia dhe biografia”, "MM", f. 89, nr. 2-3, 2009.
Shaban Sinani, op. cit., f. 415-428.
At Luigj Marlekaj, “Pjetër Bogdani dhe Shqipnia e kohës së tij”, Botimet Françeskane, Shkodër 2008-të.
Mark Marku, “Morali i shkrimit”, gazeta “Panorama”, 17 prill 2009-të.
Citim sipas Shaban Sinanit, op. cit.
Ibidem.
Dictionnaire de Michel de Montaigne. Dirigé par Ph. Desan. — P.34.: Champion. — 2004
At Zef Pllumi, “Saga e fëmijnisë”, Botimet Françeskane, Shkodër 2009, f. 3.
Tzvetan Todorov, “Memoria Del Male, Tentazione Del Bene”, Garzanti, Milano 2009, f. 238. “Nell’iconologia del rinascimento, la memoria era rapresentata come una donna dai due volti, uno volto verso il passato, l’altro verso il presente; in una manotieneun libro (in cui puo attingere le propie informazioni), nell’altra una penna (probabilmente per poter scrivere nuovi libri). Il lavoro di memoria si sottopone a due serie di esigenze: fedelta verso il passato, utilita per il presente”.
Ardian Marashi, “Dekalog përshpirtjesh për At Zef Pllumin”, op. cit.
Sabri Hamiti, “Albanizma”, f. 180.
Downloads
Published
How to Cite
Numër
Section
License
Copyright (c) 2023 Akademia e Studimeve Albanologjike

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.
